Reklam för Tango Nortes evenemang

Inför musikseminariet 8 mars på Stallet: en presentation av boken Tango - återkomsten (hämtat från Svensk Bokhandels webbplats för debutanter)

Nils Hansson och Gunilla Ander: En pånyttfödd och nytänkande musik

Något styrde oss mot tangon redan från början. Under den förryckta afton då vi blev ett par spelades det tango om och om igen på stereoanläggningen. Det var ett födelsedagskalas, en av gästerna hade fått finsk tango på hjärnan och redan där gjorde vi några klumpiga försök att dansa denna mytomspunna dans.

Några år senare skulle vi gifta oss, och då blev Gunilla bortrövad på möhippa - där den uruguayanske tangoprofilen Oscar Berois förde henne i en ytterligt bestämd tango i en tvättstuga på Södermalm. På bröllopsfesten spelade sen Kärlekens Jävla Trälar, ett band som under sin alltför korta bana hann skapa sig ett visst kultrykte genom att spela finsk tango för svensk rockpublik.

Ur det perspektivet kan man säga att vår första tangolektion kom sent. Men det tog inte lång tid från den där första januaridagen 1998 - efter att Gunilla först hade blivit medsläpad till den stockholmska tangorestaurangen Pelé - innan vi båda insåg att tangon var en värld helt för sig, lika avgränsad från omvärlden som globalt heltäckande. Snart blev det självklart att kolla upp tangomöjligheterna inför varje stundande semesterresa - om vi inte rent av styrde semestern efter tangon. I Paris, Berlin, Istanbul och Barcelona klev vi in på milongor (tangodanskvällar) som ingen utomstående hade minsta chans att hitta, och upptäckte en värld som var sig precis lik från land till land.

Någonstans där föddes också tanken att det här är en kultur som borde beskrivas. Som bara väntade på att få sin historia berättad. En sorts hemligt sällskap - eller nätverk - som fler än de redan inbitna borde vara intresserade av att läsa om, dessutom allt mer aktuell för varje år. Tango - återkomsten är den boken. Den skiljer sig från de flesta tangoböcker genom att handla mer om nuet än om ett väldigt gammalt förflutet. Eftersom tangon nu lever igen, och på ett sätt som inte liknar någon tidigare epok. Den gamla historien är ofta berättad, och tar slut ungefär med Perónregimens fall i Argentina 1955. Efter det var ny tango nästan synonymt med en enda man, Astor Piazzolla, medan tangokulturen som helhet långsamt förföll.

Sedan ungefär 20 år har dock tangon gått som en ny väckelse över jorden. Först i små cirklar, sen gradvis större. Först som en dansrörelse, sen också som en pånyttfödd och nytänkande musik. I dag finns tangon i alla världsdelar och i de flesta västerländska städer. Bland de främsta tillväxtzonerna just nu märks Sydkorea, Ryssland, Hong Kong och Taiwan. Tango har till och med börjat höras i topplistemusiken igen, för första gången på decennier.

Under en lång rad av reportageresor har vi sökt upp de viktigaste namnen för den moderna tangon och tecknar med hjälp av dem bilden av en kultur som är både strikt traditionstrogen och helt ny, både välkomnande och hårt hierarkisk. Med sina egna stjärnkulter och modevågor, och en egenartad förmåga att skapa mani och besatthet hos sina utövare.

Vår ambition är att spegla tangon från så många synvinklar som möjligt. Vi möter banbrytare inom dans och musik, men också det tangodrabbade fotfolket som har styrt om sina liv efter tangon. Vi reser till viktiga orter som Toulouse, Tokyo och Buenos Aires för att möta tangokulturen på plats, men studerar också tangon i film, mode och språkbruk. Den finska tangon och den svenska Taube-traditionen får sin belysning, liksom tangons beröringspunkter med genusteori, tai chi och modern dj-kultur.

Till vardags skriver Gunilla Ander om EU-politik i Land Lantbruk och Nils Hansson om musik i Dagens Nyheter.

Nils Hansson och Gunilla Ander Titel: Tango - återkomsten Förlag: Ordfront