
Poesi
Dold sorg
Milongan är över
festen är slut
kvarlevorna pratar för sig själva
den sista tangon ekar förtvivlad
i det tomma rummet
nakna kroppar fryser
omfamningarna är borta,
utan brådska lämnar jag tangoscenen
något yr, förbrukad
efter en hel kväll
omkastad
från sluten famn till öppen famn
behovet av laddning är stort
snart är jag hemma
redan i tamburen
långsamt
tar jag av mig det glansiga förklädet
blottar mina sår
mitt andra jag behöver andas.
Raúl Chagallo
.
 |