Tangohistoria

“En revolution utan våld”

När Maria och Carlos Rivarola besökte Stockholm i höstas höll Carlos ett föredrag om tango och dess rötter. Birgitta Holm lyssnade med anteckningsboken i handen.

Anteckningar från Carlos Rivarolas föredrag om tango den 19 oktober:

• Tangon var en proteströrelse utan att se sig som en sådan. En revolution utan våld. Ett kreativt motstånd. Ett sätt att manifestera sig för de fattiga och outbildade som drevs samman i Buenos Aires.

• I tangon skaffade sig de hästlösa compadritos ett utrymme och en identitet. De lyfte sig upp ur fattigdomsträsket. Det var precisionen i rörelserna som gav identiteten, det erotiska och sensuella var underordnat.

• Länge ingick tangon i klasskampen, den var underklassens skapelse och accepterades inte i de högre skikten.

• Danspassionen spreds av sig själv. Tangon överfördes från kropp till kropp. Männen dominerade. De tränade och härmade och korrigerade varandra. Men tangon är inte macho, kvinnor som dansar i Buenos Aires vittnar om männens lyhördhet.

• Från början hade tangon sin tyngdpunkt i dansen, musiken utvecklades senare.

• Bordellerna blev en fristad. Urbefolk-ningen ville avgränsa sig från de europeiska invandrarna, text och musik blev häck-lande, även rörelserna i tangon var en spotsk utmaning.

• Tangon var ursprungligen en ritual, en ny identitet, ett sätt att visa upp sig.