Startsida

Kalendarium
Aktuellt
Forum

Om föreningen
Grupper
Allt om tango
Länkar

Registrera dig
-- Bli medlem


Medlemsnamn

Lösenord


Glömt ditt lösenord?

 

English menues, please

 




   
Hjälp för dig som är...
Cookie information
Cookie Troubles (english)

Juan Capriotti och Graciana Romeo

- finner tangons rötter i nuet!

Ur TANGO-Notiser 2/2007


Paret Juan Capriotti och Graciana Romeo kom på återbesök till Stockholm tre månader efter den senaste nyårsfestivalen. TangoNotiser fick en intervju efter en uppvisning.

Hur vill ni beskriva tango nuevo?

J: - Tango är ett populärt fenomen idag men tangon har alltid förändrats, ända sedan den skapades. Vi lever i nuet i detta millenium och vi vill uttrycka oss själva i dansen. Vi vill inte forma en given struktur, inte sätta gränser utan ha en frihet. Allt är möjligt i dansen om man kan kommunicera med sin partner.

Hur dansas tango nuevo jämfört med traditionell tango?

J: Tango nuevo är friare och mer organisk..

G: - Och tango nuevo är mer bekväm för följaren. Föraren använder inte händerna på samma sätt, följaren har tid att ta emot informationen och besvara frågorna från föraren – den är ”tystare”, mjukare, mer grundad och avslappad, dansas lägre…

”Lower and slower”?

J: - Nej, långsamt är vårt sätt att dansa på och det beror delvis på våra kroppars längd. Dans måste i alla par anpassas efter hur kropparna förhåller sig till varandra. Fast vi vill egentligen inte använda begreppet tango nuevo.

G: Vi vill tala om tango! Vad händer med tangon nu?

J: Vi älskar de gamla orkestrarna, vi har lärt oss av äldre milongueros, men vi har arbetat mycket på att dansa på ett för oss själva behagligt sätt – jag tror det är poängen med dagens dans.

Omfamningen – används den på samma sätt i tango nuevon?

J: - Vi brukar prata om omfamningens funktionalitet.

G: - Vi använder omfamningen när det passar - vi bryter den och går tillbaka i den..

J: - Vi vill ta tillvara alla möjligheter.

Är improvisationen mer betydelsefull i tango nuevo än i traditionell tango?

J: - När tangon blev show fick den koreografi men essensen i den sociala tangon på en milonga har alltid varit improvisation. När man bjuder upp någon har man ingen koreografi.

G: Improvisationen är levande. Koreografin är skapad i det förflutna men improvisation försiggår i nuet. Jag är inte densamma idag som igår. Vi kan dansa helt annorlunda till samma låt efter bara några veckor.

Har Era uppvisningar här varit improviserade eller koreograferade?

J: - De har varit improviserade. Men man behöver träna mycket och ha många verktyg för att kunna improvisera.

Man behöver egentligen en massa kunskaper?

J: - Egentligen inte kunskaper utan mer behärska språket.. När vi började med tango bestod den av en massa figurer, men vi ville studera dansens struktur, bryta ner den i A, B och C...

Hur lär ni ut improvisation?

J: - Improvisation är tangons essens – tangons egentliga själ. Vi försöker förmedla tanken att bara se till ett steg i taget. Om man studerar en sandwich består den av 8-9 rörelser; du tänker inte på det närvarande utan på hur det slutar. När du kommer till nolläget måste du fatta ett nytt beslut. Du konstruerar hela tiden dansen genom nya beslut.

G: - Ett nytt beslut grundas på svaret från följaren. Ett oväntat svar kan erfordra ett annat beslut än föraren tänkt sig från början.

J: - Det viktigaste är att vinna ögonblicket, för om du förlorar ögonblicket förlorar du sambandet med partnern och musiken och dansen upphör att existera.

J: - En skillnad mellan traditionell tango och tango nuevo är att man i den senare ägnar sig mer åt själva språket än åt enskilda figurer. Om du inte studerar språkets regler hamnar du vid en gräns och utvecklas inte vidare. Traditionell tango begränsas av att inte gå till rötterna. Tangon består egentligen bara av sex grundelement; byta tyngdpunkt, steg framåt, steg bakåt, steg åt sidan samt korsa framåt och korsa bakåt.

Som barn lär man sig ramsor som en pedagogisk metod. Kan man inte lära sig stegsekvenser som man sedan bryter ner i delar och använder var för sig?

J: -Jo, man lär sig verktygen och att kombinera dem på olika sätt men det viktigaste är tron på kommunikationen inom paret.

G: - Det är så viktigt vad som händer inom paret.

J: - Det beror inte främst på färdighet utan mer på hur man kommunicerar för att det ska hända saker.

Hur lär Ni ut kommunikation?

J: - Vi försöker lära ut att tanken inte ska styra, därför att när tanken går ner i kroppen blir det förödande. Tanken vill fånga men naturen är så skön och begåvad utan tanken. Vi försöker rensa bort tankarna och låta kroppen få vara naturlig – det är tango nuevo.

Vad är ”Propeeutica of the Dance,”, som ni lär ut?

J: - När jag började dansa var jag advokat och insåg knappt att jag hade en kropp. Jag fick börja lära mig kommunicera genom att försöka få advokaten och kroppen att prata med varandra. Victoria Golosio i Rosario, vår hemstad, hjälpte mig med sin metod att få kontakt med barnet inom mig. Kroppens minne kan ta dig till barndomen då kroppen var fri. Genom att leka lär sig barn att röra sig på ett naturligt sätt. Samhället kommer sedan in och sätter olika regler och förbud. Tango ska dansas på ett visst sätt, det är dumt, människor vill framförallt ha roligt.

G: Det är bra att minnas barnets frihet.. Vi vill finna kroppens möjligheter, inte för att kunna saker, utan för känslan av att vara fri.

J: Det lilla barnet andas med magen, det är något vi också använder i vår pedagogik för att sänka kroppens tyngdpunkt. Vi har även en läromästare i Isaac Newton – för att bli advokat fick jag studera samhällets lagar, för att bli dansare blev det de fysiska naturlagarna.

Juan, du har tagit intryck av kontaktimprovisation?

J: - Ja, jag hamnade en gång i mitt tidigare liv på en kurs i kontaktimprovisation, vilket var en omvälvande upplevelse. Vi fick arbeta med att dela varandras tyngd, att falla och liknande saker som kommer in i tangon, t.ex. i volgadan. Tango och kontakt är detsamma. Men att röra vid varandra kan vara ett problem idag.

Kan tangon ha en särskild mening i vår tid för att få människor att komma närmare varandra och kommunicera mer?

J: - Ja, det är det mest väsentliga. Dansen är en mötesplats, ett ställe där vi kan stoppa upp det galna liv vi lever och utbyta information och erfarenheter.

G: - Vi älskar praktikan, där man får öva sig och göra fel. På milongorna är människor alltför fixerade vid hur deras dans ser ut. – man kan känna sig bedömd som av en jury.

J: - Man kan uppleva rädsla – allting iakttas – och det är inte bra för dansen.

Det känns som en förändring är på väg.

G: - Det är inte bara i Stockholm. Det pågår en allmän utveckling mot ökad öppenhet och minskad rädsla.

J: - När jag började dansa kände jag mig rädd att röra mig ute på milongor. Det hjälpte mig att höra vad en gammal milonguero en gång sa till mig: - Juan, gå bara ut och dansa för ingen kommer att se dig! Han menade att det var så dåligt att ingen skulle bry sig om att titta. Jag kände en större frihet med det sättet att tänka.

Har Ni några avslutande ord till oss svenska tangodansare?

J: - Var ärlig mot dig själv..

G: - och din kropp..

J: - och din dans!

Måns Ivarsson



ur Kalendariet

i morgon
Medlemsmöte i TangoNorte

on 22 nov
Onsdagspraktika med instruktion på nybörjarnivå.

må 27 nov
Måndags-Temapraktika

on 29 nov
Onsdagspraktika med instruktion på nybörjarnivå.

må 4 dec
Måndags-Temapraktika

on 6 dec
Onsdagspraktika med instruktion på nybörjarnivå.
Visa alla »

ur Aktuellt

Problem med inloggning? Har du problem med att stanna kvar inloggad? Då vill ... »

Stockholm Tango Festival 2017 29/12 -1 /1 går årets festival av stapeln! Boka in i di... »

ur Öppet Forum - senaste Ämnena

Reklam för andra arrangörers evenemang »

Övrigt »

Kvarglömda saker »

Reklam för Tango Nortes evenemang »

(Logga in för övriga forum)