Tangosommar 2

Dansa bland badare

Att hitta ett sommardansställe utomhus är en inte lätt uppgift för föreningen. Tangofolk är en aning kräsna varelser, dansgolvet är av stor betydelse, och det förstår man.

För några år sedan, när föreningen inte var så stor som idag, fick vi dansa på Medborgarplatsen, hos Melanders uteservering. Det var kul!

Det känns lite extra att kunna dansa centralt. Tangon är en stadsföreteelse.

Tangon har sin vagga
i de utstötta 
i förorterna, med all sin mångfald
med alla sorts lukter, 
färger och smak,
dansen är näring
till kropp och själ,
ett sökande,
det du ser griper du, 
det du ser tackar du nej till.

En tid dansade vi också i Vasaparken, numera för liten.

Men det stora uppsvinget kom med Tantogården! Den saknar jag, mycket tango rann där, värmen sitter kvar i kroppen. Där kunde vi under ett par år ha roligt, värva nya medlemmar, och bli stora. Dessvärre går det inte längre.

Det som mest tilltalade mig med Eriksdalsbadet var närheten till både bussar och tunnelbana. Söder, Skanstull, man gick över Ringvägen, och där, i nedförsbacken kom vi direkt till tangon.

Redan efter några få meter, på väg dit från höjden, såg man ett antal bassänger, folk med baddräkter, gräsmatta, en liten lekpark för barn, med sandlåda och intill en annan sandlåda för tangofolk.

Några tog med sig lite förtäring, satt i gräset och kopplade av. En och annan medlem, sommarhjälte, vågade bada i det annars inte så inbjudande vädret.

Musiken är, tillsammans med dansgolvet, en huvudingrediens i tangon. Och här hade vi tyvärr ett underskott, musiken lät inte riktigt bra, golvet var halkigt, ojämnt. Men, jag tycker att hellre lite tango med brister än ingen tango alls.

Kanske går det att ordna bättre nästa år!

Man tackar för dansen!